Super Nintendo Classic Mini: Hög nostalgifaktor med lysande spelbibliotek
Med Super Nintendo Classic Mini har det blivit dags att damma av en av de mest hyllade spelkonsolerna någonsin. Men allt är inte riktigt perfekt.

2. Super Nintendo Classic Mini: Hög nostalgifaktor med lysande spelbibliotek

Med Super Nintendo Classic Mini har det blivit dags att damma av en av de mest hyllade spelkonsolerna någonsin. Men allt är inte riktigt perfekt.

I vår recension av Nintendo Classic Mini konstaterade vi att det var en oerhört charmig, om än inte helt perfekt, konsol. Vad som hände sedan vet vi. Nintendo Classic Mini hamnade på auktionssajter för ockerpriser innan Nintendo lät meddela att man skulle sluta producera nya enheter.

Man kan ju tycka att Nintendo borde ha lärt sig en läxa och tillverkat tillräckligt många exemplar av uppföljaren Super Nintendo Classic Mini för att möta efterfrågan. Men så är det absolut inte. Super Nintendo Classic Mini sålde slut i samma stund som den utannonserades, och i dagsläget är det stört omöjligt att få tag på en enhet. Nu har visserligen Nintendo sagt att fler konsoler är på gång framöver, men när det blir och hur många det rör sig om är oklart.

Populariteten är kanske inte så konstig. Nintendo sitter trots allt inne på en guldklimp till spelbibliotek, och tiden vi lever i älskar som bekant att hylla allt som var hett förr. Och få saker verkar väcka lika mycket nostalgikänslor som Nintendo-pixlar från 80- och 90-talet.

Super Nintendo Classic Mini är som namnet antyder alltså en retrovariant av Super Nintendo – Nintendos 16-bitarskonsol från 1992. Utan att dra hela den konsolens historia kan vi slå fast att om föregångaren NES var konsolen där många av Nintendos nu största serier föddes var det på Super Nintendo som titlarna tilläts blomma ut till sin fulla potential.

Ta bara The Legend of Zelda: A Link to the Past som exempel. På NES var The Legend of Zelda-spelen charmiga äventyr med fokus på pussel och utforskning – här kunde Nintendo förföra oss med en levande spelvärld befolkad av färgstarka karaktärer och med parallella världar som påverkade varandra. I Super Mario Bros 3 till NES hade Nintendo börjat experimentera med ett större äventyrsfokus, men det var i och med den extra processorkraften i Super Nintendo som Super Mario World kunde bli en färgsprakande upplevelse, fullproppad med hemligheter och alternativa utgångar.

För att inte tala om Starfox (Starwing här i Europa), där Nintendo tillsammans med brittiska Argonaut tog sina första stapplande steg mot 3d-grafik. Eller Donkey Kong Country från Rare, som var så snyggt att många trodde att spelet utvecklades till en helt annan konsol när det presenterades för första gången 

Super Nintendo Classic Mini innehåller 20 av de allra största klassikerna från den här konsolens levnadsår, och dessutom Starfox 2 som skrotades när det i princip var klart (ryktet går att Nintendo fick kalla fötter när de såg vad Sonys Playstation kunde prestera). Och om spellistan till Nintendo Classic Mini blandade och gav är det betydligt bättre ställt här. Super Nintendo-spelen släpptes under en tid då pixelgrafiken var väldigt vacker, och många av de bästa spelen håller otroligt hög nivå än i dag. Super Metroid, Super Mario World, Final Fantasy III och The Legend of Zelda: A Link to the Past platsar bland de bästa spelen någonsin. Super Mario Kart, Mega Man X, Earthbound och Secret of Mana hamnar inte långt därefter.

Ska vi anmärka på något är Contra III: The Alien Wars (Super Probotector), Super Ghoul’s Ghosts och Kirby’s Dream Course inte lika klockrena och vi saknar Turtles IV: Turtles in Time och Chrono Trigger. Överlag är det dock dumt att gnälla – det här är verkligen en hejdundrande samling.

Precis som på Nintendo Classic Mini går det också att spara när som helst under spelets gång. Här kan vi även välja mellan tre filter: ett som ska simulera crt-tv, ett original och ett med pixelperfektion för något skarpare grafik. 

Om själva mjukvaran lämnar väldigt lite att önska är det inte lika gott ställt med hårdvaran. Faktum är att vi kan ta det vi gnällde på med Nintendo Classic Mini och kopiera in det här, det handlar nämligen om exakt samma saker. Till att börja med har vi det faktum att Super Nintendo Classic Mini är låst till de spel som finns lagrade på enheten. De här titlarna finns ju att köpa till en rad andra Nintendo-format och numera är det hyfsat enkelt att själv bygga en egen retrokonsol, låt gå för att det innebär en gråskala i lagböckerna.

Sedan har vi de extremt korta sladdarna. Det går att köpa förlängningssladdar, och det lär behövas i de flesta normala vardagsrum. Obegripligt gjort av Nintendo. Nåväl, vi får åtminstone med två kontroller denna gång.

Till sist har vi prislappen på 1 600 kronor. Det kanske inte låter som hela världen, men med det faktum att konsolen kostar 80 dollar (motsvarande cirka 650 kronor) i USA i åtanke känns prispåläggningen inte som något annat än ett sätt för Bergsala att suga ut pengar från retrotörstande nordbor.

Det i kombination med övriga nackdelar gör att vi har svårt att på allvar rekommendera Super Nintendo Classic Mini. Spelbiblioteket är magiskt och blotta åsynen av konsolen (årets sötaste produkt?) gör väl att den ändå förtjänar sin plats i hyllan, men det är inte utan tveksamheter och en släng av girighet.

Otroligt snyggt designad.

Många fantastiska spel.

Möjlighet att spara var som helst i spelen.

Två kontroller medföljer.

Dyr sett till vad vi får.
Ingen möjlighet att ladda ner nya spel.
Korta sladdar till kontrollerna.

M3 IDG

DIN REAKTION?

Facebook diskussioner